Vi är tillbaka. Och nu är vi tre.
Eller nu och nu, det gubevars tio månader sedan vi blev tre – Fru J, herr K och allra finaste M.
Publicerad den 21 januari 2014 av Fru J | 1 kommentar
Tycke för trycke
På övervåningen i vårt hus hade de gamla dörrhandtagen bytts ut mot en modernare variant i mässing. Lyckligtvis fanns originalhandtagen kvar ute i förrådet, men tyvärr fattades ett. Efter att länge ha letat efter ett gammalt dörrhantag att komplettera med, gav vi upp och köpte ett nytt trycke från byggfabriken. Snyggt, tidstypiskt och matchar de gamla tryckena perfekt.
Publicerad den 12 mars 2013 av Herr K | Ingen kommentar
Finfina 50-talskatter!
Katter och 50-tal, en bättre kombinationer kan jag knappt tänka mig.
Tack för Traderatipset Anna!
Publicerad den 24 februari 2013 av Fru J | 2 kommentarer
På sovrumsfronten en hel del nytt
Den klassiska bordlampan från Jieldé Signalhar jag spanat på länge. Men nära 3 000 kronor för en (!) lampa känns verkligen i överkant. Istället satsade vi på två Ikea Forså-lampor för mindre än en tiondel av priset. Och det blev så bra. Inte minst tillsammans med vår ny-gamla säng som vi fyndade på Blocket förra veckan.
Hurra, plötsligt händer det grejor även i vårt hittills oinredda sovrummet!
Publicerad den 22 februari 2013 av Fru J | 1 kommentar
Lika som bär
Vår bokhylla Försvarmaktens PR-kampanj
Försvarmakten tycker att det finns viktigare saker att göra än att sortera böcker, det håller vi inte med om. Redan innan deras ”Vad håller du på med?”-kampanj var våra böcker färgsorterade. Ambitionsnivån var f.ö. högre i gamla lyan.
Publicerad den 15 februari 2013 av Herr K | 3 kommentarer
Garderobiär byggnadsvård
I smatten under trappen finns en garderob som lämnats oförändrad från byggnadsåret. Den har en ovanlig modell av snabelhandtag som vi inte sett förut. I övriga huset var alla garderobshandtag utbytta mot lite olika modeller i plast eller plåt.
Till köksluckorna köpte vi nyproducerade Tickabeslag, men till garderoberna fick vi en uppsättning rundare snabelhandtag som till utseendet är snarliga originalbeslagen. Stort tack till M&M som renoverade bort sina garderober!
Publicerad den 29 januari 2013 av Herr K | 1 kommentar
Där jag hänger min hatt
Den gamla klassiska funkishatthyllan ritades redan 1937 och finns fortfarande i produktion hos Essem. Men det är roligare (och dyrare) att pussla ihop en egen av begagnade delar och nya rundstavar. 25 mm rundstav i ek var väldigt svårt att få tag på, vi hittade det till slut till överkomligt pris hos de trevliga killarna på välsorterade Panel och List på Tomtebogatan.
Publicerad den 27 januari 2013 av Herr K | 5 kommentarer
Skafferiet
I äldre hus är det vanligt att köket är placerat i norrläge. Det gör köket svalt och lagom ljust året runt, samt ger även möjlighet till ett skafferi med friskluftsventil. På landet (skogsvaktarstuga från 1800-talet) finns t.o.m. ett stort walk-in-skafferi i anslutning till köket.
Vårt kök vetter inte mot norr men vid renoveringen behöll vi ändå den ventil i skafferiskåpet som mynnar i skorstenen. Nu på vintern har vi ett härligt kallras och ett kylskåpskallt skafferi till dryckerna, fantastiskt!
Publicerad den 20 januari 2013 av Herr K | Ingen kommentar
Vykort från Utopia
Om du inte är nöjd med årets julklappsbok, rekommenderar jag att du byter in ditt ex av Mo Yan till Ola Anderssons Vykort från Utopia. Ola är till vardags arkitekt och har bl.a. ritat radhusen i Kärrtorp som utnämndes till Årets stockholmsbyggnad 2012.
I Vykort från Utiopa beskriver Ola Stockholms historia ur ett stadsbyggnadsperpektiv. Från Birger Jarl till nutid. Extra uppmärksamhet ägnas åt funktionalismen och modernismen och dess stadsplanering som får en stor skopa ovett av författaren. Främst vänder han sig mot de förortsenklaver som byggts från 30-talet och framåt, och som i mycket saknar de kvaliteter som förknippas med storstaden (tänk parker, varierade fasader, slutna kvarter, lokaler i bottenplan, kvarterskrog på hörnet, mycket folk i rörelse etc.).
Även om vi trivs bra i vårt boende strax utanför omslagsbilden, håller jag med Ola i mycket av det han skriver. Innerstan är, och har varit, den attraktiva delen av staden som lockar folk att flytta hit och där de flesta vill bo. Vilket avspeglar sig väl i längden på bostadskön och lägenhetspriserna.
Även om man är en typisk NIMBY och inte alls vill se någon förtätning av ytterstaden är Vykort från Utopia intressant. Författarens framtidsvisioner avhandlas raskt på ett par sidor i slutet av boken och den absoluta tyngdpunkten ligger på historiebeskrivning och varför Stockholm idag ser ut som det gör. En historiebeskrivning som Ola gör mycket förtjänstfullt och inte utan humor.
Publicerad den 4 januari 2013 av Herr K | Ingen kommentar
Och så blev det jul på Vällingbyhöjden…
Det kunde man knappt tro för en vecka sen, eller hur?
Publicerad den 23 december 2012 av Fru J | Ingen kommentar
Timelleffekten
Jag älskar gammalt hemmafix, det stärker självförtroendet! Om det tidigare har funkat med en fulskarvning med kirurgtejp, så kommer det som jag snor ihop troligtvis också att fungera. Hur var det nu igen, blå är väl fasledare…
Publicerad den 21 december 2012 av Herr K | 2 kommentarer
Varning för ras
Publicerad den 21 december 2012 av Herr K | Ingen kommentar
50-talskyssar
Om Herr K:s grönkålssufflé är 70-tal, så är mintkyssar minsann riktigt 50-talsgodis. Receptet återfanns ursprungligen i Jenny Åkerström-Söderström köksklassiker Prinsessornas kokbok, och är idag ett måste på julens godisbord. Inte minst för Herr A, min systers pojkvän.
Mintkyssar
6 dl socker
2 dl vatten
2 msk glykos
15 droppar pepparmintsolja
80 g smät choklad
Smält socker, vatten och glykos. Använd gärna en termometer och en kopparkastrull så går det snabbare att komma upp i rätt temperatur; 120 grader.
Tillsätt pepparmintsolja och häll ut massan på bakplåtspapper, stenhäll eller silikonduk. Rör runt så att det kommer in luft i smeten. Den ska bli grynig.
Värm sedan massan igen i vattenbad. Klicka upp mintkyssar på stenhäll eller bakplåtspapper.
Smält chokladen i en skål ovanför ett vattenbad. Gör små klickar i mitten på varje sockerplatta. Låt stelna.
Undrar om 50-talets prinsessor misslyckas med sina kyssar lika ofta som vi gör det? På bilden till vänster återfinns min mammas mintkyssförsök. Det gick väl sådär.
Receptet och bilden ovan är lånat från Recept.nu.
Publicerad den 20 december 2012 av Fru J | Ingen kommentar
La pièce de résistance
I vår gamla lägenhet hade vi en bänkskiva i tjock ek. Snyggt, men allt annat än praktiskt. Så när det var dags att välja bänkskiva till nya köket föll valet istället på en klassisk diskbänk i plåt. Drygt tre meter lång med dubbla hoar och infälld spishäll. Både snyggt och praktiskt!
Diskbänken måttbeställde vi från Laga Rostfritt, en leverantör som erbjuder mer flexibla lösningar än till exempel Stala och Franke, och samtidigt håller klart konkurrenskraftiga priser.
Den ena diskhon har en gammaldags utslagsvask, den andra har en vanlig propp. Inga förhatliga korgventiler, men andra ord. Vi valde även en annorlunda kantprofil än vad som ingick i standardsortimentet. Inte det heller utgjorde några problem för plåtslagarna på Laga rostfritt.
Det var kanske en smula vågat att beställa diskbänken baserat på ritningar istället för att måtta upp det färdiga köket, men som väl var passade bänken perfekt på plats i köket från Sven snickare.
Blandare på bilden kommer från Mora, kaklet från Höganäs och kontakter samt uttag från Byggfabriken.
Publicerad den 20 december 2012 av Herr K | 3 kommentarer
Grönkålssufflé
Ett måste på julbordet i mitt föräldrahem är grönkålssufflén. När jag skulle göra det själv förrförra julen visade det sig svårt att googla fram ett bra recept, så jag fick planka mammas. Hon har i sin tur fått receptet ur en kokbok som ett ”gröna vågen”-kollektiv utanför Uppsala gav ut på 70-talet. Efter Historieätarnas besök i 70-talsköket lockar inte 70-talsmaten särskilt mycket, men grönkålssuffén är en höjdare på julbordet, jag lovar!
Grönkålssufflé
1 pkt fryst grönkål (eller färsk)
2 msk smör eller margarin
3 msk vetemjöl
2 dl mjölk
4 lantägg
salt, peppar och riven muskot
Smält smör i en kastrull och låt grönkålen fräsa i svag värme.
Vispa ihop mjöl och mjölk till en slät redning. Rör ner den i grönkålen och hetta upp under omröring. Låt koka några minuter. Lyft av kastrullen.
Skilj gulor och vitor. Rör ner gulorna i grönkålen – en i taget. Salta, peppra och krydda med riven muskot. Vispa äggvitorna till hårt skum. Rör försiktigt ner vitorna i grönkålen.
Häll upp i smord, hög eldfast form med raka kanter. Grädda ca 45 min i 175° ugnsvärme. Formen ska stå i nedre delen av ugnen.
Bröd och morötter till.
En apelsin till efterrätt.
Publicerad den 20 december 2012 av Herr K | 1 kommentar
